lördag 21 mars 2009

En roman? Nej, men kalaset på pränt.

Malte och Emil bjöd in hela förskoleklassen på äventyrskalas i skolans gympasal. Sammanlagt var det 16 barn på kalaset. Vi började med att Malte och Emil fick öppna sina presenter medan gästerna satt i ring, åt popcorn och tittade på. För att det skulle bli rättvist drog Malte och Emil lott om vems paket de skulle öppna. Oftast hade gästerna köpt likadana presenter till båda grabbarna. Massor med roliga saker!
Här öppnas det paket!

Efter presentöppnandet lekte vi en flygplanslek där Nina var pilot och flög runt med barnen till olika länder ex hopplandet och discolandet. (I hopplandet skulle man hoppa o s v.) Flygresan ägde rum till tonerna av "Baby goodbye" som var båda killarnas favorit i melodifestivalen. Resan slutade med att planet kraschade på en djungelö. Det dukades fram fika och medan barnen fikade visade det sig att barnen fått ett brev av smådjuren på ön.

Djuren hade ett problem som de ville att barnen skulle hjälpa till med. På ön fanns en stor gorilla som bråkade med smådjuren och tog deras saker och mat. Smådjuren hade överraskningar som de ville ge barnen men nu hade gorillan tagit och gömt dom. Kunde barnen hjälpa smådjuren med gorillan och hitta sina överraskningar?

Barnen delades in i grupper och vi fyra vuxna på kalaset hade hand om en grupp var. På ön fanns uppdrag för barnen att lösa och för varje löst uppdrag fick de en ledtråd. Ett uppdrag var att hjälpa smådjuren ner från trädet (ribbstolen) för de inte vågade gå ner för att de var så rädda för gorillan. Ett annat uppdrag var att krypa in i grottan och hämta tillbaka maten som gorillan tagit. Det fanns sex uppdrag.


Piraten Malte mellan två uppdragsstationer.


Med hjälp de sex ledtrådarna klurade barnen ut tillsammans med oss vuxna att gorillan måste ha överraskningarna på kullen utanför skolan. Vi hade talat om på inbjudan att kalaset skulle avslutas utomhus och vi hade verkligen tur med vädret. På väg uppför kullen var barnen rätt pirriga. Skulle de få träffa gorillan eller?... En del såg gorillor både här och där och andra ville hålla handen på vägen. På kullen hittade barnen en korg med ett brev från gorillan. Där stod att gorillan hade tittat på barnen när de gjorde uppdragen på ön. Han hade lärt sig av barnen hur man skulle vara mot varandra. Gorillan hade trott att smådjuren tyckte om att han busade med dom... Nu förstod han att han hade gjort fel och bad om ursäkt. Barnen fick sina överraskningar och allt slutade lyckligt.


På väg ner till skolgården från kullen efter det lyckliga slutet.


Malte var störtnöjd med allt på kalaset. Alla barn verkade glada när de skuttade hem med sina godispåsar i högsta hugg och det kändes som ett väldigt lyckat och trevligt kalas. Vilka goa barn Malte har i sin klass. Det var så kul att få lära känna dom lite bättre!

2 kommentarer:

Emma, Mattias och Alexander sa...

Vilket underbart kalas. Jag skulle vilja ha ett likadant när jag fyller 7. Oj glömde 2:an, 27 :).
Kram

Malte och Hilma sa...

Det ska väl gå att ordna ;)